Gävle Symfoniorkester – Altstaedt och Schumann

Cellon i centrum När Nicolas Altstaedt både dirigerar och spelar cello uppstår en konsert med stark närvaro. Killmayers poetiska klangvärld möter Schumanns passionerade cellokonsert och Dvořáks dramatiska sjunde symfoni.

En kväll där cellon leder vägen genom romantik, eftertanke och symfonisk kraft.

Nicolas Altstaedt DIRIGENT & SOLIST

Gävle Symfoniorkester

W. KILLMAYER Sostenuto för cello och orkester – 9 MIN

R. SCHUMANN Cellokonsert – 25 MIN

PAUS – 25 MIN

A. DVOŘÁK Symfoni nr 7 – 35 MIN

När Nicolas Altstaedt gästar Gävle Symfoniorkester får publiken möta en av vår tids mest uttrycksfulla musiker – i en dubbel roll som både dirigent och solist. Det skapar en särskild närhet till musiken, där samspelet mellan orkester och solist blir extra levande och organiskt.

Konserten inleds med Wilhelm Killmayers Sostenuto för cello och orkester – ett verk präglat av stillhet, eftertanke och en nästan meditativ klangvärld. Här står cellon i centrum, inte som ett virtuost kraftprov utan som en röst som söker, lyssnar och reflekterar. Killmayers musik rör sig långsamt framåt och öppnar ett rum där varje ton får ta plats, vilket skapar en stark kontrast till kvällens mer romantiska uttryck.

Därefter följer Robert Schumanns cellokonsert – ett av repertoarens mest älskade verk för instrumentet. Till skillnad från många andra konserter från samma tid är den inte byggd på yttre briljans, utan på ett nära och innerligt samspel mellan solist och orkester. Schumann låter musiken flöda utan tydliga avbrott mellan satserna, vilket ger verket en känsla av sammanhängande berättelse. Här får Altstaedt visa hela sitt register – från det lyriskt sjungande till det mer intensiva och dramatiska.

Efter paus tar Antonín Dvořáks sjunde symfoni vid – ett av hans mest kraftfulla och dramatiska verk. Till skillnad från den mer pastorala åttonde symfonin eller den folkligt färgade nionde, rymmer den sjunde en mörkare och mer koncentrerad uttrycksvärld. Här finns både dramatik och lyrik, men också en stark inre spänning som driver musiken framåt. Samtidigt bär symfonin tydliga spår av Dvořáks rötter i den böhmiska folkmusiken, vilket ger den en särskild färg och vitalitet.

Tillsammans bildar verken en konsert där cellon står i centrum – först i ett samtida, reflekterande landskap, därefter i den romantiska traditionens innerliga uttryck. I Dvořáks symfoni vidgas perspektivet till hela orkestern, i ett verk som förenar personlig intensitet med symfonisk kraft.

Med Nicolas Altstaedt som både dirigent och solist blir detta en konsert där närvaro, musikalisk dialog och starka känslor står i fokus – en upplevelse som rör sig från stillhet till dramatik och vidare till symfonisk fullbordan.